Arbetet i stenbrotten bedrevs från början med handkraft, men senare började man använda ånga. På 1920-talet kom elektriciteten i bruk. Detta underlättade arbetet mycket både vid bearbetningen av den hårda graniten och vid lastningen på järnvägsvagnarna.
Transformatorstationen här är ett minnesmärke från denna tid. Stationen togs ur bruk någon gång under 1960-talet, varpå den skulle rivas - men ortsbefolkningen hindrade detta. Konstnären och stenhuggaren Hjalmar Råstorp fick på 1970-talet tillåtelse att använda huset och han bodde här ett antal somrar. Han dekorerade huset och gjorde tillsammans med sina konstnärsvänner flera sten- och träskulpturer, som stod uppställda runt huset. På andra sidan vägen låg, medan arbetet fortfarande bedrevs i norra brottet, en smedja och en matsal för arbetarna. De senaste åren har den vackra transformatorstationen använts av lokala ortsbor för konstutställning.
Den har kommit att ersättas mer av Sliperiet, men öppnas upp under sommarmånaderna. Diabaskonstnär Pia Lindberg och emaljkonstnär Mette Aarre brukar tillhöra permanenta utställningar i huset.
