Innan järnvägen Sölvesborg-Älmhult byggdes kördes stenblocken med häst och vagn till Rörvik vid sjön Immeln. Där lastades stenen på pråmar, som drogs av ångslupen Framåt till samhället Immeln. Därifrån forslades stenen på järnväg till Åhus hamn och vidare ut i världen. Sedan järnvägen invigts i maj 1901 kunde lastningen av stenblocken ske med hjälp av stora kranar på järnvägsvagnar vid Gylsboda station, bara några hundra meter från brytningsplatsen. Två kranar finns fortfarande kvar på stationsområdet. Blocken fördes från stenbrotten i norr på tallar som drogs med handkraft på en smalspårig järnvägsräls fram till kranarna. Spåren där rälsen gick fram syns tydligt längs den norra kanten av stenbrottet. I Örkened började man tidigt att tala om att bygga en järnväg för att nå stambanan i Elmhult. Med ett beviljat borgenslån på 25 000 kronor från staten och lika mycket från andra finansiärer kunde järnvägsbygget starta och i februari 1898 togs det första spadtaget i Olofström. Järnvägssträckan Sölvesborg-Jämshög var då redan färdigbyggd. Den 23 maj 1901 invigdes hela järnvägen Sölvesborg-Elmhult med pompa och ståt. De tunga landsvägstransporterna med sten till sjön Immeln och vidare på båt och järnväg kunde äntligen upphöra. Stenindustrins nedgång efter andra världskriget gjorde järnvägstrafiken allt mer olönsam. År 1954 brann stationshuset ner och byggdes inte upp igen. Den sista rälsbussturen med persontrafik kördes i september 1982. Gylsboda var också poststation under åren 1901-1961. I början av 2000-talet trafikerades järnvägen till och från Volvo Olofströmsverken med några godstransporter per dag. Nu diskuteras återigen att öppna för persontrafik på sträckan, men Gylsboda kommer troligen inte få någon station igen. Kvar sedan sekelskiftet 1900 finns bara godsmagasinet, nu i privat ägo.
